Teknisk Framsyns seminarium ägde denna gång rum i Hotell Anglais lokaler vid Humlegården. Efter välkomstord av Lennart Lübeck höll Lars Öjefors från Industrifonden och Ulla-Britt Fräjdin Hellqvist från Svenskt Näringsliv var sitt anförande under rubriken ”Om vikten att vara tekniskt framsynt”. Sedan följde presentationer och diskussioner kring områdena paradigmskapande innovationer och teknikens omvärld.

Lars Öjefors menade att tillväxt blivit populärt att diskutera, men varifrån kommer den egentligen? Han pekade på tre huvudsakliga bidrag:

1. Bättre utbildning, 25%
2. Investeringarna på arbetsplatsen, 25%
3. Ny teknologi, innovationer, 50%

Den sista punkten, innovationerna, står alltså för hälften av tillväxten enligt Industrifonden. Öjefors berörde också den s.k. svenska paradoxen, dvs. att vi satsar stort på forskning och utbildning, men att vi är sämre på att starta nya företag. En framgångsrik innovationsutveckling måste ha ett "efterfrågesug", menade Öjefors och fick bifall från publiken.

Ulla-Britt Fräjdin Hellqvist gav i sitt inlägg ett annat perspektiv på frågan, men med många beröringspunkter. Hon pratade om tillväxtkedjan: innovation – entreprenör – tillväxt och menade att det är den mellersta länken som är det svagaste i vårt land. Framsynthet behövs, menade hon, och ville föra fram följande tre viktiga åtgärder:

1. Se till att forskningen blir mer näringslivsorienterad!
2. Våga säga: Vi vill vara bäst – men kan inte vara det på allt!
3. Kommersialisera forskningsresultat!

Paradigmskapande innovationer

Projektledaren Thomas Malmer gav en överblick hur långt panelen hunnit idag och vad de kommit fram till. Resultaten kan sammanfattas under följande rubriker:

• Systematisk genomgång av framtida teknik/kunskapsområden
• Beskrivning av patent och publiceringar
• Teknik- och kunskapsområden där Sverige kan ha komparativa fördelar
• Strategier för att driva på teknik- och kunskapsområden.

Panelen hade samlat ihop 506 kunskapsområden, som kokats ner till 126 områden i ett antal kluster. Beroende på områdets karaktär, kan sedan fyra olika strategier skönjas. Den första kallar man "Våga satsa", den andra "Få det att fungera", den tredje " Bara att göra" och den sista " Har tåget gått?".

Diskussionen som följde i smågrupper handlade om att beskriva vad olika aktörer, universitet, näringsliv, politiker etc. bör göra för att något ska hände. Några synpunkter handlade om vikten av att tänka affärsmässigt, att inte glömma den politiska dimensionen samt att det i stor utsträckning handlar om att våga satsa.

Jan Nygren menade att det är viktigt att tydliggöra vägvalen, att det blir allt viktigare med internationell samverkan. Han betonade också att framtiden kräver svåra prioriteringar.

Camilla Modéer ville påvisa attitydernas betydelse. Är det tillåtet att göra det som sticker ut och som är annorlunda? Hur accepterat är det att tjäna pengar på sina idéer i Sverige?

Arne Wittlöv förde fram vikten av att satsa stort när man får chansen. Han nämnde fysiksatsningen i Skåne/Danmark (ESS) som ett aktuellt exempel.

Teknikens omvärld

Efter en historisk tillbakablick gav projektledaren Jan Edling en beskrivning av de demografiska problem Sverige och Europa står inför. För femtio år sedan utgjorde Europas befolkning nära hälften av befolkningen på jorden, idag en betydligt mindre del– som också är en allt minskande del.

Skillnaden mellan olika länder vad gäller arbetskraftskostnad är också en viktig aspekt. När det gäller ålderspyramiden minskar 20–64-åringarna allt mer i antal – alltså den grupp som förmodas försörja de unga och de gamla. Här finns utrymme för strategiska allianser av modernt snitt. "Sveriges åldringar är dess framtid", utbrast Håkan Eriksson från KI/KK-stiftelsen. Han tyckte att man skulle engagera de IT-verkstäder som är på fallrepet att ta hand om landstingens effektiviseringsproblem.

Sammanfattningsvis blev det en dag som präglades av engagerade gruppdeltagare och intressanta presentationer. Gott om goda idéer till framför allt syntesgruppen i Teknisk Framsyn!

Eva Krutmeijer